Finta åt ett håll och gå åt andra

Finta åt ett håll och gå åt andra – en klassisk riktningsfint i innebandy

Att finta åt ett håll och gå åt ett annat är en av de mest grundläggande – men samtidigt mest effektiva – finterna i innebandy. Den bygger på ett enkelt principbeslut: lura motståndaren att ta ett första steg åt fel håll, och utnyttja det genom att snabbt byta riktning.

Finten kräver ingen avancerad teknik, men ställer krav på tajming, kroppskontroll och förståelse för hur försvarare reagerar.

Vad innebär finten?

Finten utförs genom att spelaren:

  1. För bollen åt ett håll med rätt klubbsida (forehand)

  2. Samtidigt signalerar rörelse åt samma håll med kropp och blick

  3. Drar därefter snabbt tillbaka bollen med backhand

  4. Exploderar åt motsatt håll

Det är alltså inte bara klubbans rörelse som lurar motståndaren – utan helheten av:

  • bollens riktning

  • kroppens lutning

  • spelarens tempo

Varför fungerar finten så bra?

Försvarare i innebandy:

  • läser ofta bollens första rörelse

  • reagerar instinktivt med ett första steg

  • har begränsad tid att korrigera

När spelaren fintar med forehand och snabbt byter till backhand:

  • flyttas motståndarens balans

  • skapas ett kort ögonblick av osäkerhet

  • öppnas en ny yta att attackera

Det räcker ofta med ett halvt steg fel för att ge anfallaren övertag.

Tekniska nycklar i finten

För att finten ska bli effektiv bör spelaren tänka på:

  • Tydlig första rörelse
    Forehand-draget måste se trovärdigt ut. En halvhjärtad fint lurar ingen.

  • Snabb och kontrollerad backhand
    När bollen dras tillbaka ska rörelsen vara kort och explosiv.

  • Låg tyngdpunkt
    Gör det lättare att byta riktning snabbt.

  • Direkt acceleration efter finten
    Finten skapar yta – accelerationen utnyttjar den.

När passar finten bäst i match?

Den här typen av riktningfint fungerar särskilt bra:

  • i 1 mot 1-situationer

  • längs sarg

  • i offensiv zon

  • när försvararen står relativt nära

Den är mindre effektiv:

  • i trånga ytor utan utrymme bakom

  • mot stillastående försvarare som inte biter på finter

Vanliga misstag

  • För långsam övergång från forehand till backhand

  • För stora rörelser som gör finten lättläst

  • Ingen acceleration efter finten

  • Spelaren tittar ner på bollen för länge

Påminn spelarna om att finten ska vara kompakt, snabb och funktionell.

Hur tränar man finten?

Finten kan tränas stegvis:

  • först utan motstånd

  • sedan runt kon

  • därefter mot passiv försvarare

  • till sist i smålagsspel

Det är viktigt att koppla finten till:

  • fortsatt bolltransport

  • pass

  • eller avslut

Så att den inte blir en isolerad rörelse.